Nytt år! Vad passar väl bättre för en bloggstart?
”Andra i första 2013, bra datum för första inlägget och
samtidigt får man börja träna på trean. Den som ska ersätta tvåan.
Böcker skrivande funderande ska min blogg handla om. Tror
jag idag i alla fall!
Funderande, ja! Det
blir extra mycket av detta så här vid årsskiftet? Naturligtvis över tiden.
Plötsligt har den gått så fort igen.
Bara senaste veckan visar ju detta. Julaftonens röda duk,
övergick i nyårsaftonens vita. Och plötsligt är det tulpaner och hummer som
lyser rött på bordet inte bara julstjärnan. Den varma, ombonade röda färgen
ersätts av de kalla vita. Gärna med lite glitter i dekorationerna – själv hade
jag glitter på naglarna!
Vad betyder förresten
detta vita, kalla? Att markera nya tankar, ljus framtid, eller är det bara en
kontrast till det som började kännas lite för rött?
Vad kommer jag att minnas av den här julen? Om det hänt
något extra så minns jag det säkert annars flyter den ihop med minnet av andra
jular. Inte så konstigt! Traditionerna är starka. Vi gör allt som vi gjort alla
andra jular. Försöker i alla fall och inget sticker ut som minnet kan hänga upp
sig på.
Merete Mazzarella tar upp detta med hur och vad vi minns, när
vi blivit lite äldre, i nyårsaftonens Svenska Dagblad. Under rubriken På
spaning efter den tid som ständigt flyr hänvisar hon bl.a. till den
österrikiske vetenskapsjournalisten Stefan Klein som menar att de upplevelser och
erfarenheter vi gör som äldre oftast uppfattas som en upprepning av något vi
gjort tidigare. Därför ”avtrubbas varseblivningen”, och enligt William James,
som också citeras i Mazarellas artikel ” blir dessa erfarenheter rutin, som vi
knappast lägger märke till. Dagarna och veckorna mister sitt djup och åren blir
tomma och rasar samman.” Det låter sorgligt skriver Mazzarella och jag håller
med henne.
Men, men, enligt Klein kan man göra motstånd, fortsätter hon ”om man skolar
sin varseblivning lär man sig att låta uppmärksamheten dröja i nuet”.
Jag gillar den där Klein. Tror jag ska läsa hans bok: Tid.
Upplev-utnyttja-uppskatta.
Och för att skola min varseblivning ska jag plocka fram mina
torrpasteller (julklapp) och försöka fånga det grå januariljuset och den
snöfläckiga gräsmattan utanför mitt fönster. Min vardag alltså.
Förresten ett julminne sticker ut. Vi hade ingen tomte i år.
Han hade åkt till Kenya för att spela golf och barnbarnet som känt igen grannen
för många år sedan har blivit tonåring.
