Nyår 2013

Nytt år! Vad passar väl bättre för en bloggstart?

”Andra i första 2013, bra datum för första inlägget och samtidigt får man börja träna på trean. Den som ska ersätta tvåan.

Böcker skrivande funderande ska min blogg handla om. Tror jag idag i alla fall!

 Funderande, ja! Det blir extra mycket av detta så här vid årsskiftet? Naturligtvis över tiden. Plötsligt har den gått så fort igen.

Bara senaste veckan visar ju detta. Julaftonens röda duk, övergick i nyårsaftonens vita. Och plötsligt är det tulpaner och hummer som lyser rött på bordet inte bara julstjärnan. Den varma, ombonade röda färgen ersätts av de kalla vita. Gärna med lite glitter i dekorationerna – själv hade jag glitter på naglarna!

 Vad betyder förresten detta vita, kalla? Att markera nya tankar, ljus framtid, eller är det bara en kontrast till det som började kännas lite för rött?

Vad kommer jag att minnas av den här julen? Om det hänt något extra så minns jag det säkert annars flyter den ihop med minnet av andra jular. Inte så konstigt! Traditionerna är starka. Vi gör allt som vi gjort alla andra jular. Försöker i alla fall och inget sticker ut som minnet kan hänga upp sig på.

Merete Mazzarella tar upp detta med hur och vad vi minns, när vi blivit lite äldre, i nyårsaftonens Svenska Dagblad. Under rubriken På spaning efter den tid som ständigt flyr hänvisar hon bl.a. till den österrikiske vetenskapsjournalisten Stefan Klein som menar att de upplevelser och erfarenheter vi gör som äldre oftast uppfattas som en upprepning av något vi gjort tidigare. Därför ”avtrubbas varseblivningen”, och enligt William James, som också citeras i Mazarellas artikel ” blir dessa erfarenheter rutin, som vi knappast lägger märke till. Dagarna och veckorna mister sitt djup och åren blir tomma och rasar samman.” Det låter sorgligt skriver Mazzarella och jag håller med henne.

Men, men, enligt Klein kan man  göra motstånd, fortsätter hon ”om man skolar sin varseblivning lär man sig att låta uppmärksamheten dröja i nuet”.

Jag gillar den där Klein. Tror jag ska läsa hans bok: Tid. Upplev-utnyttja-uppskatta.

Och för att skola min varseblivning ska jag plocka fram mina torrpasteller (julklapp) och försöka fånga det grå januariljuset och den snöfläckiga gräsmattan utanför mitt fönster. Min vardag alltså.

Förresten ett julminne sticker ut. Vi hade ingen tomte i år. Han hade åkt till Kenya för att spela golf och barnbarnet som känt igen grannen för många år sedan har blivit tonåring.